Hej alla!

Här kommer din veckodos av 1-2-3 KlimatSuccé! En lista med tre saker jag funderat över eller fångat upp under veckan. Dela gärna vidare till dina vänner.

1. WOOD TUBE (pappreglar) = gogogo

Svenska startupen Wood Tube drar igång en fullskalig produktion av sina pappreglar.

Autocorrect ville ändra det till “plåtreglar” men nu har vi en ny player i stan:

Varför är det coolt?

Jo för så här kan det låta: “Det går inte att producera byggmaterial som har 10x lägre klimatpåverkan.”

Wood Tube: Hold my beer.

Ahmagad! Det är en skillnad på 1000% jämfört med en standard stålregel.

(Klimatdatan är dock baserad på en forskningsrapport men har för mig att en EPD är på g?)

Här har ni exempel på tre olika innerväggstyper deras pappregel passar för:

https://wood-tube.com/sv/vaggtyper/

Så det skålar vi med lite morgon kaffe!

2. Folk om COP27: “Inget som händer”

Såg väldigt många inlägg på Linkedin efter COP27 med temat “Inget som händer”.

Det är inte min bild, upplever snarare att det svårt att hinna med och gå igenom allt intressant som händer just nu. Klimatarbetet inom byggbranschen är i rullning.

En anekdot. På 90-talet förlöjligades vindkrafts entusiaster när de gav prognoser för hur mycket vindkraft som skulle byggas. Det var för dyrt, det fanns inte plats, det var för farligt, det var, du vet. 

De mest extrema miljömupparna sa att Sverige potentiellt skulle kunna producera 5-10 TWh någon gång långt in i framtiden. Folk skrattade dom rakt i ansiktet.

Senare, någon gång långt in i framtiden (förra året 2022), producerade Svensk vindkraft 30 TWh.

Låt det sjunka in.

Det är 3-6x mer än vad de mest radikala prognoserna förutspådde.

Sensmoralen? Lyssna inte på folk som klagar för mycket och som bara listar upp alla problemen hit och dit.

Det kommer alltid vara svårt att förutspå vad som händer i steg 2, 3, 4 och femitoelva. Men de mest högljudda verkar ofta fastna i steg 1. De tar en ögonblicksbild, pekar på alla problem, informerar oss om problemen de har hittat men som de inte tror vi har sett.

Vi behöver mer folk som jobbar med att lösa problem inte mer folk som pekar ut problemen.

Det läskiga med att bara "jobba på" i steg 1?

Det kan kännas som inget händer.

Och det är alltid svårt att försöka se resultatet av exponentiella trender, speciellt i början. Tills en dag, då snöbollen rullat tillräckligt långt och fått upp momentum, då är den ostoppbar.

På samma sätt rullar byggbranschen fram för att bygga mer klimateffektivt, återbruk, förnybara byggmaterial, återvunna material.

Hitta vad du brinner för och vad du kan påverka, lägg ner din själ i det, ett steg i taget.

“Equally important, you need to give your best effort even when you’re getting average results. Exponential gains only result from sustained effort in the early years.”

-James Clear

Jag satt och valde mellan att skriva om “Inget händer” och att

2.b Boverket har släppt en testversion av klimatdeklarationerna e-tjänst: 

https://www.boverket.se/sv/klimatdeklaration/registrera/testa-e-tjansten/

Funderade också på att skriva om den delen vi inte nämnde i förra nyhetsbrevet:

2.c Klimatberäkningsanvisningar från HS30 som handlar om byggdel 7 - invändiga ytskikt och 8 - installationer.

Johanna, en prenumerat av 1-2-3 KlimatSuccé 🎉 skriver: 

“WSP har gjort en alldeles fantastisk guide till vilka kategorier inom respektive byggdel man ska börja med om man vill arbeta bort schablonen, och hur stor del av schablonen de består av. Du hittar även den på HS30s hemsida, på samma ställe som de två dokument du nämner. Se s 34.”

Tack Johanna, och här har ni sammanställningen:

https://hs30.se/wp-content/uploads/2023/02/hs30klimatstodsammanstallningavkunskapslagetbyggdel7och9.pdf

Så nästa gång du hör någon säga “inget händer”, kasta en snöboll på dom (löst) och länka till detta nyhetsbrev.

3. Vart hittar du generisk klimatdata? En väldigt basic genomgång

Det finns två typer av klimatdata: generisk och specifik.

Den generiska klimatdatan representerar en standard produkt tillverkade i Sverige.

Medan specifik klimatdata är när leverantören redovisar den faktiska klimatdatan för en särskild produkt, vi kallar dessa också för EPD:er (Environmental Product Declaration).

Den generisk klimatdatan är använder vi oss av i tidiga skeden, när vi inte vet vilken leverantör vi ska använda (eller om leverantören inte har specifik klimatdata för sin produkt).

Ett exempel, hur mycket CO2 kostar det att producera 1 kg rostfria vattenrör?

På Boverkets klimatdatabas (www.boverket.se/sv/klimatdeklaration/klimatdatabas/klimatdatabas) hittar vi svaret:

Men, ser ni att det står konservativt efteråt?

Det betyder att de lagt på ytterligare en schablon om 25%. Denna siffra använder vi endast om vi ska lämna in en officiell klimatdeklaration. Syftet från Boverket är att uppmuntra användningen av EPD:er.

Om du ska göra en jämförelse av en EPD och generisk klimatdata i tidigt skede representerar det konservativa värdet inte verkligheten, då ska du istället titta på det “typiska” värdet. Allting du jämför mot det konservativa värdet kommer verka bra.

Faktum är att det är väldigt få som behöver bry sig om det “konservativa värdet”, tänk så här:

Om datan ska lämnas in till boverket -> använd det konservativa värdet.

I alla andra fall -> använd det typiska värdet.

Vad händer om du inte hittar din generiska klimatdata på Boverket?

Det finns ett par andra sidor som är värda att kolla in, t.ex:

CO2data.fi -> https://co2data.fi/rakentaminen/ (obs klicka på “Svenska” högst upp till höger)

Denna är bra att använda eftersom den tagits fram samtidigt / i samband? Med Boverkets klimatdata, men det finns fler datapunkter, t.ex. för installationer.

Och om du inte inte hittar det du letar efter där så brukar man gå till Tyska

Ökobaudat -> https://www.oekobaudat.de/no_cache/en/database/search.html 

Det finns fler databaser, men vi börjar här.

För att repetera, använd klimatdata från dessa databaser, i denna ordning:

PS. Du kanske märker att jag är expert på att sär stava. Men nu vet ni det och jag pallar ändå inte ändra bilden.

PS 2. Om du ser databaser från Danmark, t.ex. Materialpyramiden, använd inte den. Danskarna räknar annorlunda och det kan därför bli fel när vi använder deras data. Men Dansk design är ju defintivt snyggast så om du vill spana in hur man gör klimatdata sexigt, kolla här:

https://www.materialepyramiden.dk/

Vilken punkt var din favorit eller har du tips om andra klimatsmarta spaningar? Jag är alltid tacksam för feedback.

Ha en grym morgon, eller grym kväll, och kom ihåg:

Lets go!

Peace,

/Alexander

PS. Vem är din favorit författare?

Vidarebefodrat mail - Fick du detta email från en vän eller kollega?

Du kan signa upp på 1-2-3 KlimatSuccé här:

Signa upp här

(det är gratis)

Shalom!