Hej alla!

Här kommer din veckodos av 1-2-3 KlimatSuccé! En lista med tre saker jag funderat över eller fångat upp under veckan. Dela gärna vidare till dina vänner.

1. Kartläggning av olika typer av klimatpersoner

Den här frågan har intresserat mig sedan jag pluggade Civilingenjör inom miljö och energi på LTH.

Klassen var full av hållbarhetsnördar MEN det verkade alltid som det fanns två eller tre olika camps med människor.

Många brann för just klimatfrågan, men hur de ville påverka skiljde sig markant.

Vissa fokuserade på att organisera grupper som skulle gå runt och samla pantburkar på campusområdet.

Andra klagade på typ allt och kom alltid fram till att vi måste avskaffa kapitalism (oftast på föreläsningar - tack för waste of time).

Sen fanns det dom som ville sprida sin entusiasm och bjöd in till veganska inspirationsmiddagar.

Och sen fanns det Janne som byggde en flytande plattform för att odla alger i havet som bröt ned plaster mer effektivt. Tyvärr tyckte en kajakpaddlare att plattformen skräpade ner och slog sönder den med paddeln (RIP examensarbetet Janne).

Haha hursomhelst, tyckte defintivt att kartläggningen av klimatpersoner var intressant i denna artikel, spana in den här:

https://nadia.xyz/climate-tribes

Vilken typ av klimatperson är du?

Jag insåg att jag tillhör gruppen: XXXXXXX

(cliffhanger)

2. Äntligen kan vi köpa begagnade stålbalkar!

Woo! En utmaning gällande återbruk (ofta det bästa vi kan göra för att minska klimatpåverkan i ett projekt) är att vem ska garantera funktionskrav av den återbrukade produkten?

T.ex. du köper in fönster från en äldre byggnad som ska rivas.

Men du har ett krav på u-värde i ditt projekt, vem ska garantera att fönstrena som levereras faktiskt uppfyller dessa krav?

Och ska u-värdet mätas eller ska man gå på siffrorna från leverantören?

Kanske inte ens de krav du kräver nu fanns då den produkten tillverkades?

Ganska snabbt inser man att det saknas ett helt ekosystem av tjänster och roller för att återbruk ska kunna fungera i stor skala inom byggbranschen.

Ofta landar man i att vi antingen behöver gå bort från de strikta funktionskraven eller att vi fokusera på byggprodukter som inte har särskilt höga krav.

Tänk: Innerdörrar.

Och dessa spelar oftast knappt någon roll för ett projekt utifrån ett CO2-perspektiv.

Ja, de byggprodukter som spelar roll är de som ofta har höga funktionskrav.

Tänk: Stålbalkar för stommen.

Och en sak är säker: ingen vill garantera att dom håller.

Tills nu! Och därför blev jag extra glad när jag såg denna nyhet!

https://www.stenastal.se/aktuellt/begagnad-balk--ger-gronare-byggen/

Tack Christoffer Pollari på Stena!

3. Exempel på LCA-verktyg i tidiga skeden

För den som är intresserad av klimatberäkningar i tidiga skeden kan jag rekommendera att titta igenom denna rapport:

https://e2b2.se/media/osmcfjec/presentationsrapport-klimat-och-designdriven-byggnation-2022.pdf

Det finns få LCA-verktyg som är anpassade efter tidiga skeden, vilket är märkligt eftersom möjligheten att påverka CO2-påverkan är som störst i början av ett projekt (den där bilden igen):

Ett företag som fokuserar på detta är Svenska startupen Nodon. Jag har följt dom ett tag och har nu fått möjlighet att testa deras LCA-verktyg, hojta till om ni vill att jag gör en utvärdering av verktyget.

Mina frågor till er isf:

1. Vad skulle ni vilja veta?
2. Vad tycker ni är viktiga parametrar för ett LCA-verktyg?
3. Skulle ni helst vilja ha genomgången / utvärderingen i detta format (se bild nedan) eller som live inspelning på youtube?

Ni kan själva spana in Nodon här:

www.nodon.se

Vilken punkt var din favorit eller har du tips om andra klimatsmarta spaningar? Jag är alltid tacksam för feedback.

Ha en grym morgon, eller grym kväll, och en grym vecka, och ett grymt liv, och kom ihåg:

Lets go!

Peace,

/Alexander

PS. Vad är din favorit restaurang?

Vidarebefodrat mail - Fick du detta email från en vän eller kollega?

Signa upp på nyhetsbrevet om du vill få tips om hållbart byggande varje vecka:

Signa upp här

(det är gratis, för alltid!)

Shalom