Hej alla!

Torsdagsmorgon, klockan är 07:39. Det är fortfarande mörkt ute, tar 4st D-vitamin tabletter och klickar Send.

Här kommer din veckodos av 1-2-3 KlimatSuccé! Dela gärna vidare till dina vänner.

Vad handlar den här artikeln om?

TL;DR: Jag delar med mig av hur vi började ta fram referensvärden (baseline) för ROT-projekt, med extra fokus på Lokalanpassningar och Hyresgästanpassningar (HGA:er).

Målet var att hjälpa fastighetsägare sätta klimatmål för dessa projekt, som ofta underskattas men kan stå för en betydande del av klimatpåverkan. Om du är intresserad av att förstå varför detta är viktigt och hur du kan komma igång, läs vidare!

1. Bakgrund: Hyresgästanpassningar – en dold klimatbov

Nyproduktion får ofta stort fokus när det gäller att minska klimatpåverkan, men för många fastighetsägare – särskilt de som inte bygger nytt så ofta – kan HGA:er stå för en stor andel av utsläppen.

Till exempel visar Stenvalvets årsrapport att HGA:er står för cirka 80 % av företagets totala utsläpp (ca 9 000 ton CO2):

Det är ganska mycket - det motsvarar ungefär 15 nya byggnader på 2 000 kvm per år!

Och det är egentligen här utmaningen börjar. För att minska HGA-projektens klimatpåverkan behöver vi sätta mål. För att sätta mål måste vi veta hur stora utsläppen är. Och för att veta det måste vi börja mäta.

Eller enklare uttryckt:

Jahaja, men logiken åt sidan, varför mäter vi inte då?

2. Los Problemas

Problem 1: Många små ROT-projekt i stället för få stora

Till skillnad från nyproduktion, där man hanterar ett fåtal stora projekt, består ROT istället ofta av en mängd mindre projekt.

Detta skapar ett antal delproblem:

• Snabba tidsramar: En projektledare har inte tid att invänta arkitektens ritningar som sen ska mängdas av en kalkylingenjör och sen till klimatspecialisten som tar fram en riktigt tråkig LCA-rapport.
• Många parallella projekt: En projektansvarig kan ha flera (2–8) projekt igång samtidigt. Att klimatberäkna varje litet projekt manuellt blir administrativt tungt.
• Begränsad budget: Små anpassningar har sällan utrymme för en extern klimatspecialist. Antingen måste projektledaren göra beräkningarna själv, eller så behöver processen automatiseras.

Problem 2: Otillförlitliga mätmetoder (“Spend”-metoden)

En vanlig metod är att uppskatta klimatpåverkan genom “kg CO2 per krona”. Men kostnader påverkas av flera faktorer som inte direkt har med utsläppen att göra:

• Läge: Cityfastigheter är dyrare än de utanför staden, vilket inte betyder högre utsläpp = error
• Projektstorlek: Större projekt är ofta dyrare än mindre, men det innebär inte nödvändigtvis högre utsläpp per yta = Error
• Höga klimatambitioner kan misstolkas: Klimateffektiva lösningar och återbruk kan öka kostnaden men minska utsläppen = ERROR

Så vissa företag har försökt komma runt detta genom att ta fram egna referenssiffror i "kg CO2 per kvm" istället. Men här uppstår nya svårigheter:

• Olika nivåer av ingrepp: Att ha samma baseline för alla projekt speglar inte verkligheten särskilt väl. Ett lättare åtgärdsprojekt (måla, byta belysning) går inte att direkt jämföra med ett stomrent projekt där allt rivs och byts ut.
• Verksamhetens karaktär och omfattningens variation: Olika lokaler kan ha mycket olika förutsättningar. Att enbart mäta per kvm riskerar att bortse från hur mycket som faktiskt byts ut eller anpassas.

Vilket leder oss till del 3.

Del 3. Att skapa användbara baselines

När vi började ta fram referensvärden för lokalanpassningar behövde vi en tydlig struktur. Vi utgick ifrån följande metodik:

1. Definiera projektkategorier

Vi identifierade tre nivåer av lokalanpassningar:

• Mindre omfattande: Byte av ytskikt eller t.ex. delar av belysningen.
• Standardanpassningar: Mellanstora projekt som inkluderar både byggdelar och vissa installationer.
• Omfattande: Stomrent / Total renovering där allt, inklusive installationer, byts ut.

2. Samla och analysera data

Genom att studera tidigare projekt kunde vi kartlägga klimatpåverkan per kvadratmeter och byggdel. Detta gjorde det möjligt att:

• Jämföra olika omfattningar.
• Exempelvis kan vi anta att en mindre anpassning motsvarar cirka 5% av ett stomrent projekt.
• Fastighetsägare har ofta flera av dessa typer av projekt.

3. Fokusera på installationer men inte för mycket

Installationer, när de ingår i projektet, utgör ofta en betydande del av klimatpåverkan i ROT-projekt. Detta beror t.ex. på att stommen och grunden inte byts ut.

Samtidigt kan vi inte ha en generell strategi att alltid prioritera installationerna, eftersom det varierar från projekt till projekt – ibland byts bara vissa delar av dem ut.

Det är viktigt att tidigt uppskatta hur mycket av installationerna som ska bytas.

Vi har därför skapat ett enkelt system med symboler som visar utbytesnivån från 0 till 100 %.

Pedagogisk konverteringsnyckel:

• Cat = Värme och sanitet
• Dog = Belysning
• Tiger = Ventilation

Skoja, skulle bara kolla om du fortfarande var vaken.

4. Bygga baselines

Genom att kategorisera och sortera datan utifrån dessa principer kan vi nu skapa robusta referensvärden för de vanligaste typerna av lokalanpassningar:

Obs: Dessa är ungefärliga siffror och måste anpassas efter era verksamhetstyper och vilken typ av anpassningar som vanligtvis görs. Ta dom med en nypa salt.

Men utifrån detta kan vi också ta fram checklistor och lathundar baserade på dessa olika nivåern, vilket gör det enklare att ta klimatsmarta beslut och sparar tid i tidiga skeden för projektledare.

Men det gott folk, får bli en egen artikel.

Särskilt tack

Stor tack till Simon och Victoria på Regio som hjälpt till att dra i detta arbete bolla olika idéer för att sen testa praktiskt i projekt.

Har du stött på liknande utmaningar i ROT-projekt?

Vore kul om vi kunde ta fram en branschstandard eller referensvärden tillsammans medan vi väntar på tydligare riktlinjer från Boverket eller IVL. Dela gärna dina erfarenheter eller idéer!

Ha en grym morgon, eller en grym kväll, och kom ihåg:

Lets go! God jul!

/Alexander

Fick du detta email från en vän eller kollega?

Då kan du också signa upp på 1-2-3 KlimatSuccé här:

Signa upp här

(det är gratis)

Shalom!